freedom to us has always been a trick

Ja, anledningen till att jag var tvungen att vakna så tidigt var för att vi skulle hämta våra Alien Registration Card's nånstans ganska så långt borta, så vi var alltså tvugna att ta the Mono. Det var så varmt på morgonen och jag hann ju självklart inte med någon frukost eftersom jag vaknade 25 min innan vi skulle träffas så det blev en ganska så snabb dusch, på med en klänning och sen möta upp Alexis och Robert. Alexis blev pissed off för han fick vänta 5 min extra på mig och sen skulle vi vänta ytterligare 5 min på Robert så han drog. Katie väntade på stationen och Esteve, ja ja, han låg ju och drömde. Skitsamma, när vi kom fram var det som att vara i en annan värld. Fruuuuktansvärt rent och alla byggnader gick i olika nyanser av gult och oranget. Det fanns inte ens en cigarett fimp på marken, tro mig, jag kollade. Det fanns en hel del människor men Gud vad tyyyyyst det var. Höll bokstavligt talat på att flippa ur. Renlighet i all ära, men nån måtta får det vara, tycker jag!!
När vi kommer till the city office säger dom att vi måste vänta till klockan 11 på våra id-cards. Nu till anledningen varför jag valde att ens skriva det här inlägget. VARFÖR LYSSAR DOM INTE PÅ MIG NÄR JAG SÄGER ATT VI KAN TIDIGAST FÅ KORTEN KL 11? Va? Hur svårt kan det vara? Esteve kom precis lagom för att hämta kortet när det var precis klart. Jag ville ha hans sömn.

Så vi satt där och dog i solen och sen gick det förbi några japanska kvinnor med barnvagnar med plats för 4 kids i varje. Robert drog en massa skämt som: welcome welcome, we sell fresh kids straight from the factory. take 3 pay for 2. we have special prices today. Om vi skrattade? Jo, men det gjorde vi väl. Vi hade liksom inte så mycket annat att göra där medan vi satt och kollade på dom. Sen gick vi till mc donald's, drack kaffe. Gick vidare till Mister Donout och jag köpte flest munkar av oss alla, fan vad gott det var. Sedan satte jag vattnet i halsen. Efter det promenerade vi runt i ett shopping center och sedan tillbaks för att hämta id-korten. Sen gick vi runt i denna mystiska lilla stad, tog lite bilder, åt på ett universitet där folk i små grupper pekade åt vårt håll och fnittrade. Vi ville gå upp och slå dom men kunde inte. 346676332 jappsar mot 4 foreigners. Nej skojar ju så klart, men det var lite små störigt tyckte Robert, Esteve och jag. Katie, å andra sidan, störde sig inte ALLS på det utan sa hela tiden; I'm sure they don't mean anything bad. Hon är verkligen för snäll.

Senare på dagen hade jag två lektioner och efter det hade vi japansk mat provning. Folks, ska ni äta nåt riktigt tradtionellt från Japan, så är det nato. Fy fan vad äckligt det är. Just därför måste ni smaka det. I dag var andra gången jag smakade det och jag säger bara; aldrig mer. Blääää!! Annars gillar jag det mesta här, tror jag. Allt mystiskt från alla hav, yepp, bring it on, people!!

Inga lektioner imorgon, hmmm...funderar på vad jag ska hitta på. Finns såååå mycket!!

Flu