torsdag 21 oktober 2010
onsdag 20 oktober 2010
my heart is yours to fill or burst, to break or bury, or wear as jewelry, whichever you prefer
Min powernap resulterade i 5 timmars sömn. If I needed it? Naah, not really.
Idag skulle vi snacka om vårt mest pinsamma ögonblick i vårt liv. Jag valde en story från första gången jag var i London. Efteråt skulle alla säga sin åsikt och övriga kommentarer, och ja, eftersom jag fick höra så mycket fina ord spelade det ingen roll att min berättelse också var den mest pinsamma.
Torsdagar är favortit dagen eftersom jag är ledig och kan utforska allt roligt och sjukt den här staden har att erbjuda mig! Funderar på vilket område jag ska ta mig an den här gången, hm...
Nä, nu ska jag våldta chips påsen och glo på en skön rulle!
So long folks!
Idag skulle vi snacka om vårt mest pinsamma ögonblick i vårt liv. Jag valde en story från första gången jag var i London. Efteråt skulle alla säga sin åsikt och övriga kommentarer, och ja, eftersom jag fick höra så mycket fina ord spelade det ingen roll att min berättelse också var den mest pinsamma.
Torsdagar är favortit dagen eftersom jag är ledig och kan utforska allt roligt och sjukt den här staden har att erbjuda mig! Funderar på vilket område jag ska ta mig an den här gången, hm...
Nä, nu ska jag våldta chips påsen och glo på en skön rulle!
So long folks!
tisdag 19 oktober 2010
måndag 18 oktober 2010
Spotted: THE Chanel 2,55 bag
Hej snyggingar! Idag var det den första kalla dagen sen jag kom hit för ca fem veckor sen. Med kallt menar jag alltså att det var en bra idé att använda en kofta eller lite tunnare jacka på kvällen. Efter skolan var jag och Alexis i en second hand butik. Dom hade en sale avdelning där jag bland annat hittade ett par jättesöta pumps för 500 yen och lite annat. Alexis hittade ett skärp och när vi gick till kassan för att betala hade dom ett par glas skåp bakom kassan med designer stuff. Och i ett alldeles eget skåp för bara Chanel grejer såg jag denna skönhet, tillika chanel 2.55. Det var som att tiden frös och det enda som existerade var väskan och jag. Jag bad henne att ta ut den till mig så jag kunde kolla på den. Fan vad fin den var! Jaja, jag vet...ytligheter hit och dit men jag kan inte hjälpa det. Den kostaste 80 000 yen, vilket är ungefär 8 000 kr.
Santa, I've been a very very nice girl this year ( come on, I have)... Men jag vet inte om den är äkta eller inte. Den hade serie nr och hela partajet men jag kan ändå inte vara säker. Kvinnan som jobbade i affären sa att dom hade fått in den för ca en vecka sen.
Aja, får väl drömma vidare tills tomten fixar den åt mig...
Oh right! And here's a shout out to my girl Mimo som fyller hela 21 år idag! Ha det bäääst i Alicante så kör vi igen nästa år. Starkare och snyggare än någonsin!! PUSS älskling :)
(picture taken a couple of weeks ago in Ginza, Tokyo)
Santa, I've been a very very nice girl this year ( come on, I have)... Men jag vet inte om den är äkta eller inte. Den hade serie nr och hela partajet men jag kan ändå inte vara säker. Kvinnan som jobbade i affären sa att dom hade fått in den för ca en vecka sen.
Aja, får väl drömma vidare tills tomten fixar den åt mig...
Oh right! And here's a shout out to my girl Mimo som fyller hela 21 år idag! Ha det bäääst i Alicante så kör vi igen nästa år. Starkare och snyggare än någonsin!! PUSS älskling :)
söndag 17 oktober 2010
The Shining
stolen boyfriends
God morgon, världen. Måste börja med att säga att gårdagens kväll var bland dom mest roliga, sjuka och skumma kvällarna jag har upplevt. Memorable for suuure, folks!
Över till annat. Jag har köpt sladden till systemkameran vilket innebär att jag har överfört alla bilderna nu till min lap top och det är över 700 bilder. Jag har inte ens orkat gå igenom dom så jag tänkte göra det nu nångång snart. Men vad händer då? Jo! Min dator har fått nåt konstigt virus (eller flera kanske?) och datorn jävlas med mig och jag har ju antivirus program på den så jag fattar inte what the deal is? Det är på riktigt väldigt irriterande att det ska komma upp en ruta var tredje minut som frågar mig samma fråga varje gång. Nej jag vill inte betala 79 dollar för att skydda mig från virus när jag redan har ett antivirus program. Sedan startas den om efter ca 30 min. Gud, snacka om dagens i-lands problem...
Över till annat. Jag har köpt sladden till systemkameran vilket innebär att jag har överfört alla bilderna nu till min lap top och det är över 700 bilder. Jag har inte ens orkat gå igenom dom så jag tänkte göra det nu nångång snart. Men vad händer då? Jo! Min dator har fått nåt konstigt virus (eller flera kanske?) och datorn jävlas med mig och jag har ju antivirus program på den så jag fattar inte what the deal is? Det är på riktigt väldigt irriterande att det ska komma upp en ruta var tredje minut som frågar mig samma fråga varje gång. Nej jag vill inte betala 79 dollar för att skydda mig från virus när jag redan har ett antivirus program. Sedan startas den om efter ca 30 min. Gud, snacka om dagens i-lands problem...
lördag 16 oktober 2010
fredag 15 oktober 2010
torsdag 14 oktober 2010
Well, I don't mind if you don't mind Cause I don't shine if you don't shine
(pictures taken tonight in Shinjuku)
onsdag 13 oktober 2010
freedom to us has always been a trick
Ja, anledningen till att jag var tvungen att vakna så tidigt var för att vi skulle hämta våra Alien Registration Card's nånstans ganska så långt borta, så vi var alltså tvugna att ta the Mono. Det var så varmt på morgonen och jag hann ju självklart inte med någon frukost eftersom jag vaknade 25 min innan vi skulle träffas så det blev en ganska så snabb dusch, på med en klänning och sen möta upp Alexis och Robert. Alexis blev pissed off för han fick vänta 5 min extra på mig och sen skulle vi vänta ytterligare 5 min på Robert så han drog. Katie väntade på stationen och Esteve, ja ja, han låg ju och drömde. Skitsamma, när vi kom fram var det som att vara i en annan värld. Fruuuuktansvärt rent och alla byggnader gick i olika nyanser av gult och oranget. Det fanns inte ens en cigarett fimp på marken, tro mig, jag kollade. Det fanns en hel del människor men Gud vad tyyyyyst det var. Höll bokstavligt talat på att flippa ur. Renlighet i all ära, men nån måtta får det vara, tycker jag!!
När vi kommer till the city office säger dom att vi måste vänta till klockan 11 på våra id-cards. Nu till anledningen varför jag valde att ens skriva det här inlägget. VARFÖR LYSSAR DOM INTE PÅ MIG NÄR JAG SÄGER ATT VI KAN TIDIGAST FÅ KORTEN KL 11? Va? Hur svårt kan det vara? Esteve kom precis lagom för att hämta kortet när det var precis klart. Jag ville ha hans sömn.
Så vi satt där och dog i solen och sen gick det förbi några japanska kvinnor med barnvagnar med plats för 4 kids i varje. Robert drog en massa skämt som: welcome welcome, we sell fresh kids straight from the factory. take 3 pay for 2. we have special prices today. Om vi skrattade? Jo, men det gjorde vi väl. Vi hade liksom inte så mycket annat att göra där medan vi satt och kollade på dom. Sen gick vi till mc donald's, drack kaffe. Gick vidare till Mister Donout och jag köpte flest munkar av oss alla, fan vad gott det var. Sedan satte jag vattnet i halsen. Efter det promenerade vi runt i ett shopping center och sedan tillbaks för att hämta id-korten. Sen gick vi runt i denna mystiska lilla stad, tog lite bilder, åt på ett universitet där folk i små grupper pekade åt vårt håll och fnittrade. Vi ville gå upp och slå dom men kunde inte. 346676332 jappsar mot 4 foreigners. Nej skojar ju så klart, men det var lite små störigt tyckte Robert, Esteve och jag. Katie, å andra sidan, störde sig inte ALLS på det utan sa hela tiden; I'm sure they don't mean anything bad. Hon är verkligen för snäll.
Senare på dagen hade jag två lektioner och efter det hade vi japansk mat provning. Folks, ska ni äta nåt riktigt tradtionellt från Japan, så är det nato. Fy fan vad äckligt det är. Just därför måste ni smaka det. I dag var andra gången jag smakade det och jag säger bara; aldrig mer. Blääää!! Annars gillar jag det mesta här, tror jag. Allt mystiskt från alla hav, yepp, bring it on, people!!
Inga lektioner imorgon, hmmm...funderar på vad jag ska hitta på. Finns såååå mycket!!
Flu
När vi kommer till the city office säger dom att vi måste vänta till klockan 11 på våra id-cards. Nu till anledningen varför jag valde att ens skriva det här inlägget. VARFÖR LYSSAR DOM INTE PÅ MIG NÄR JAG SÄGER ATT VI KAN TIDIGAST FÅ KORTEN KL 11? Va? Hur svårt kan det vara? Esteve kom precis lagom för att hämta kortet när det var precis klart. Jag ville ha hans sömn.
Så vi satt där och dog i solen och sen gick det förbi några japanska kvinnor med barnvagnar med plats för 4 kids i varje. Robert drog en massa skämt som: welcome welcome, we sell fresh kids straight from the factory. take 3 pay for 2. we have special prices today. Om vi skrattade? Jo, men det gjorde vi väl. Vi hade liksom inte så mycket annat att göra där medan vi satt och kollade på dom. Sen gick vi till mc donald's, drack kaffe. Gick vidare till Mister Donout och jag köpte flest munkar av oss alla, fan vad gott det var. Sedan satte jag vattnet i halsen. Efter det promenerade vi runt i ett shopping center och sedan tillbaks för att hämta id-korten. Sen gick vi runt i denna mystiska lilla stad, tog lite bilder, åt på ett universitet där folk i små grupper pekade åt vårt håll och fnittrade. Vi ville gå upp och slå dom men kunde inte. 346676332 jappsar mot 4 foreigners. Nej skojar ju så klart, men det var lite små störigt tyckte Robert, Esteve och jag. Katie, å andra sidan, störde sig inte ALLS på det utan sa hela tiden; I'm sure they don't mean anything bad. Hon är verkligen för snäll.
Senare på dagen hade jag två lektioner och efter det hade vi japansk mat provning. Folks, ska ni äta nåt riktigt tradtionellt från Japan, så är det nato. Fy fan vad äckligt det är. Just därför måste ni smaka det. I dag var andra gången jag smakade det och jag säger bara; aldrig mer. Blääää!! Annars gillar jag det mesta här, tror jag. Allt mystiskt från alla hav, yepp, bring it on, people!!
Inga lektioner imorgon, hmmm...funderar på vad jag ska hitta på. Finns såååå mycket!!
Flu
o`boy
Trodde aldrig 3 timmars somn existerade i min varld...tills jag fick smaka pa min egen medicin. NOT FUNNY PEOPLE, MARK MY WORDS; NOT FUNNY!!!
Var nara pa att ge upp kl 9-planerna tills jag fick ett sa sjukt roligt sms som gjorde mig superpigg. Fler sana, tack.
Ar det ens mojligt att ett sms kan fa dig att skratta en halv dag??? It is, my friends.
Mat nu.
FLUTUR
Var nara pa att ge upp kl 9-planerna tills jag fick ett sa sjukt roligt sms som gjorde mig superpigg. Fler sana, tack.
Ar det ens mojligt att ett sms kan fa dig att skratta en halv dag??? It is, my friends.
Mat nu.
FLUTUR
tisdag 12 oktober 2010
kløver vaseline
Ja men herregud, klart jag kan uppdatera om det efterfrågas!!
Så nu ska jag bjuda på en liten rolig historia, eller vid närmare eftertanke är det inte så roligt, det är lite små tragiskt men ni får äran att själva göra den bedömningen!
Here it goes:
Igår var jag och handlade mat i Sanwa och Donki (vet inte varför jag skrev dessa två super markets eftersom jag är väl medveten om att dom inte säger er nåt) och på väg hem promenerade jag längst med floden. Ni vet den känslan man brukar känna när du vet att någon går bakom dig? Eller bara att någon är bakom dig? Japp, den känslan kände jag. Så 2 minuter senare hör jag; suuumiimaseeen, sumimaaaseeeen!! Så jag stannar och vänder mig om och ser en jappse komma springandes. Jag ler mot honom när han säger sumimasen igen. Ja, alltså sumimasen betyder ursäkta/förlåt så vi inte missförstår varandra. Sen frågar han på japanska; vet du var Harinochi Station ligger? Jag svarar på engelska och säger, samtidigt som jag pekar, det ligger ditåt (pekar åt vänster över träden.) Sen säger han; oooh, soo soo soo. Dom säger det hela tiden här...betyder väl något i stil med i see i see. Sen står vi där och har inte så mycket mer att säga till varandra så jag säger att det var kul att jag kunde vara till hjälp. Sedan säger han; You are very pretty. Jag säger; well, thank you, och ler. Här ville jag verkligen skratta för jag förstod ju självklart att han visste att stationen bara låg 5 minuter från där vi stod. Sen gör han det största misstaget man kan göra. Han säger; I want you number. HALLÅ? När exakt föddes du, min vän? I WANT you number? Jag säger jag ger inte mitt nummer till random guys, jag måste dra nu. Trevligt att träffas. Sen säger han; oooohh, but why? Dra, du får det inte. Hej hej, jappse-boy. Sayonara, like neveeeer!
Mitt råd: lär er ragga eller ragga inte.
Förresten så åt jag två gånger i dag i skolan. Båda måltiderna innehöll ris. Så inget ris för mig imorgon. Sorry, i bland måste man ta en paus, vettni.
Sleep tight, stay tight.
Flutur
Så nu ska jag bjuda på en liten rolig historia, eller vid närmare eftertanke är det inte så roligt, det är lite små tragiskt men ni får äran att själva göra den bedömningen!
Here it goes:
Igår var jag och handlade mat i Sanwa och Donki (vet inte varför jag skrev dessa två super markets eftersom jag är väl medveten om att dom inte säger er nåt) och på väg hem promenerade jag längst med floden. Ni vet den känslan man brukar känna när du vet att någon går bakom dig? Eller bara att någon är bakom dig? Japp, den känslan kände jag. Så 2 minuter senare hör jag; suuumiimaseeen, sumimaaaseeeen!! Så jag stannar och vänder mig om och ser en jappse komma springandes. Jag ler mot honom när han säger sumimasen igen. Ja, alltså sumimasen betyder ursäkta/förlåt så vi inte missförstår varandra. Sen frågar han på japanska; vet du var Harinochi Station ligger? Jag svarar på engelska och säger, samtidigt som jag pekar, det ligger ditåt (pekar åt vänster över träden.) Sen säger han; oooh, soo soo soo. Dom säger det hela tiden här...betyder väl något i stil med i see i see. Sen står vi där och har inte så mycket mer att säga till varandra så jag säger att det var kul att jag kunde vara till hjälp. Sedan säger han; You are very pretty. Jag säger; well, thank you, och ler. Här ville jag verkligen skratta för jag förstod ju självklart att han visste att stationen bara låg 5 minuter från där vi stod. Sen gör han det största misstaget man kan göra. Han säger; I want you number. HALLÅ? När exakt föddes du, min vän? I WANT you number? Jag säger jag ger inte mitt nummer till random guys, jag måste dra nu. Trevligt att träffas. Sen säger han; oooohh, but why? Dra, du får det inte. Hej hej, jappse-boy. Sayonara, like neveeeer!
Mitt råd: lär er ragga eller ragga inte.
Förresten så åt jag två gånger i dag i skolan. Båda måltiderna innehöll ris. Så inget ris för mig imorgon. Sorry, i bland måste man ta en paus, vettni.
Sleep tight, stay tight.
Flutur
måndag 11 oktober 2010
summertimes
Idag dog vi nästan...ja av all värme. vad ska vi göra av den? det blir för mycket att handskas med.
söndag 10 oktober 2010
10.10.10
Jag önskar att jag hade den där jäkla sladden till systemkameran så jag kunde visa er alla vackra bilder jag har tagit MEN tydigen kommer jag inte få se röken av den eftersom jag har 2 väldigt lata killar till bröder som helt enkelt inte kan skicka över den (!) så jag ska köpa en imorgon eller någon gång den här veckan for sure!
Men den här veckan har jag haft lektioner som vanligt, sju gånger i veckan. Torsdagar är jag ledig och denna torsdagen var jag sjukt sugen på att besöka Harajuku eftersom sist jag var där var under natten så allting var ju så klart stängt (ja, alla affärer syftar jag på) så jag åkte med Alexis och vi hade så roligt. Jag tyckte lite synd om honom då och då om jag ska vara ärlig, bland annat när jag entrade paradiset a.k.a H&M och såg typ alla plagg som inte finns i Växjö, eller Malmö för den delen... Självklart shoppade jag. När jag trodde att jag var klar i paradiset visste jag tydligen inte vad som väntade mig några meter längre bort. FOREVER 21!!! 5 våningar (yes, ni läste rätt!) och jag köpte lite grejer där med men Alexis var lite otålig så jag tänkte att nästa gång jag går dit är det bäst att gå själv eller med en TJEJ. Det fanns iofs en våning dedikerad till alla män men han sms:ade fem minuter senare: "Ok, I'm done, where are you hiding?" Så dom följande affärerna vi besökte var sådana som vi båda kunde hitta grejer i. Bland annat en 700 Yen Store med dom coolaste/fetaste/snyggaste etc etc klockorna du kan tänka dig. Och inte bara klockor, utan plånböcker, västar, T-shirts, iPhone skal (heter det så?), solglasögon, halsband och masssaaaa annat!! Behöver jag ens gå in på detaljer om alla Sneakers affärer dom hade? Sedan promenerade vi runt på massa små gator och gränder och dom har verkligen dom finaste och mest unika affärer man kan tänka sig. Harajuku är ett shopping-paradis för alla shopaholics. Eller så går du dit om du vill kolla in alla flickor och pojkar som klär sig über-coolt och helt i sin egen stil. Coolt! Eftersom vi var trötta på att äta ris och nudlar och allt annat som tillhör japansk matkultur, bestämde vi oss för att äta på en amerikansk restaurang med massa olika pizzor och andra amerikanska onyttiga maträtter. Pizzan var ganska dyr, jag har då aldrig betalat 200 kr för en pizza i Sverige eller nån annan stans för den delen...Men ibland får man lov att lyxa till det, va!
Sen promenerade vi tillbaka till Shibuya som ligger ca 10-15 minuter från Harajuku och drack en varsin Frappuccino från Starbucks med utsikt över Shibuya Crossing, världens mest upptagna street crossing.
I fredags var vi i Shinjuku och festade. Det skulle vara en underdrift om jag inte påstod att det var 5e meter fanns en afrikansk man som vill få in just DIG i sin klubb. I Shinjuku så gick vi även förbi ett mini stånd som sålde sjukt dyra frukter. Sugen på en persika för 3500 Yen? (ca 350 kr) Då är du hjärtligt välkommen till Shinjuku. Sedan fortsatte vi i Tama Center som ligger nära där vi alla bor.
I lördags SPÖREGNADE det hela dagen och hela natten. Dö trist eftersom vi hade planerat att dra till Shibuya eller Roppongi (som är ökänt för alla sina natt klubbar) men ingen, och då menar jag verkligen ingen, var sugen på att dra ut i spöregnet så det blev en hemmakväll hos Esteve.
Idag när jag vaknade upp var det strååålande sol så vi hade "brunch" i en restaurang som ligger väldigt nära. Det var super fräscht, precis som allt annat här i Tokyo, och maten var riktigt god. Sen bestämde vi oss för att gå till OK Mart och köpa lite fika och hitta en park men på vägen hittade vi en liten second hand butik så vi gick runt där. Esteve hittade en riskokare, jag köpte ett halsband för 100 Yen och sen hittade vi en liten park precis vid floden. Alexis krockade nästan med en jappse alltså det var så sjukt kul för han blev förbannad och började svära på franska och jappsarna runt om kring oss förstod så klart ingenting, hahah. Det var riktigt varmt i dag, nästan lite för varmt, men man passar ju på att njuta eftersom hösten snart är här. Hörde att det var ganska kallt i Sverige och igår berättade en vän till mig från Prishtina att det var 3 grader där! Alltså, 3 grader?? Det finns inte ens på min agenda längre...
Jag har lite bilder som jag kan ladda upp men bloggen jävlas så det går inte just nu, tyvärr...
PEACE & LOVE!!!
Flu
Men den här veckan har jag haft lektioner som vanligt, sju gånger i veckan. Torsdagar är jag ledig och denna torsdagen var jag sjukt sugen på att besöka Harajuku eftersom sist jag var där var under natten så allting var ju så klart stängt (ja, alla affärer syftar jag på) så jag åkte med Alexis och vi hade så roligt. Jag tyckte lite synd om honom då och då om jag ska vara ärlig, bland annat när jag entrade paradiset a.k.a H&M och såg typ alla plagg som inte finns i Växjö, eller Malmö för den delen... Självklart shoppade jag. När jag trodde att jag var klar i paradiset visste jag tydligen inte vad som väntade mig några meter längre bort. FOREVER 21!!! 5 våningar (yes, ni läste rätt!) och jag köpte lite grejer där med men Alexis var lite otålig så jag tänkte att nästa gång jag går dit är det bäst att gå själv eller med en TJEJ. Det fanns iofs en våning dedikerad till alla män men han sms:ade fem minuter senare: "Ok, I'm done, where are you hiding?" Så dom följande affärerna vi besökte var sådana som vi båda kunde hitta grejer i. Bland annat en 700 Yen Store med dom coolaste/fetaste/snyggaste etc etc klockorna du kan tänka dig. Och inte bara klockor, utan plånböcker, västar, T-shirts, iPhone skal (heter det så?), solglasögon, halsband och masssaaaa annat!! Behöver jag ens gå in på detaljer om alla Sneakers affärer dom hade? Sedan promenerade vi runt på massa små gator och gränder och dom har verkligen dom finaste och mest unika affärer man kan tänka sig. Harajuku är ett shopping-paradis för alla shopaholics. Eller så går du dit om du vill kolla in alla flickor och pojkar som klär sig über-coolt och helt i sin egen stil. Coolt! Eftersom vi var trötta på att äta ris och nudlar och allt annat som tillhör japansk matkultur, bestämde vi oss för att äta på en amerikansk restaurang med massa olika pizzor och andra amerikanska onyttiga maträtter. Pizzan var ganska dyr, jag har då aldrig betalat 200 kr för en pizza i Sverige eller nån annan stans för den delen...Men ibland får man lov att lyxa till det, va!
Sen promenerade vi tillbaka till Shibuya som ligger ca 10-15 minuter från Harajuku och drack en varsin Frappuccino från Starbucks med utsikt över Shibuya Crossing, världens mest upptagna street crossing.
I fredags var vi i Shinjuku och festade. Det skulle vara en underdrift om jag inte påstod att det var 5e meter fanns en afrikansk man som vill få in just DIG i sin klubb. I Shinjuku så gick vi även förbi ett mini stånd som sålde sjukt dyra frukter. Sugen på en persika för 3500 Yen? (ca 350 kr) Då är du hjärtligt välkommen till Shinjuku. Sedan fortsatte vi i Tama Center som ligger nära där vi alla bor.
I lördags SPÖREGNADE det hela dagen och hela natten. Dö trist eftersom vi hade planerat att dra till Shibuya eller Roppongi (som är ökänt för alla sina natt klubbar) men ingen, och då menar jag verkligen ingen, var sugen på att dra ut i spöregnet så det blev en hemmakväll hos Esteve.
Idag när jag vaknade upp var det strååålande sol så vi hade "brunch" i en restaurang som ligger väldigt nära. Det var super fräscht, precis som allt annat här i Tokyo, och maten var riktigt god. Sen bestämde vi oss för att gå till OK Mart och köpa lite fika och hitta en park men på vägen hittade vi en liten second hand butik så vi gick runt där. Esteve hittade en riskokare, jag köpte ett halsband för 100 Yen och sen hittade vi en liten park precis vid floden. Alexis krockade nästan med en jappse alltså det var så sjukt kul för han blev förbannad och började svära på franska och jappsarna runt om kring oss förstod så klart ingenting, hahah. Det var riktigt varmt i dag, nästan lite för varmt, men man passar ju på att njuta eftersom hösten snart är här. Hörde att det var ganska kallt i Sverige och igår berättade en vän till mig från Prishtina att det var 3 grader där! Alltså, 3 grader?? Det finns inte ens på min agenda längre...
Jag har lite bilder som jag kan ladda upp men bloggen jävlas så det går inte just nu, tyvärr...
PEACE & LOVE!!!
Flu
lördag 9 oktober 2010
Rain rain rain
Vaknade halv fem idag, hur hände det liksom? Igår var en rolig dag/kväll/natt!! Idag spöööööregnar det riktigt illa, det är grått och tråkigt så för att sätta lite färg på tillvaron ska jag steka några ägg så vi kan säga GOD MORGON!!
torsdag 7 oktober 2010
Hjälp, det spökar i Tokyo!
Alltså i natt hände det en hel del skumma grejer. Det var ju för det första meningen att jag skulle vakna runt 6 (på morgonen) för att göra mig i ordning och sen sticka och kolla på Japan Open där bland annat Nadal och Roddick skulle medverka MEN vad tror ni händer? Självklart försover jag mig, jätte jätte trååååkigt...
Okej, tillbaks till galenskaperna i natt. Efter att jag har gått och lagt mig så kan jag inte riktigt somna på 2 sekunder som jag gör i vanliga fall utan det tar väldigt lång tid denna gång så jag ligger i min säng och kollar gör ingenting alls utan bara stirrar ut i tomma intet sen somnar jag för att sedan väckas av att min TV sätts igång. Alltså, jag har ALDRIG kollat på TV sen jag flyttade hit. Jag vet att när jag bytte lägenhet i fredags, så kollade Alexis lite på den men mest för att se så att den funkade och så. Jag blev så chockad att jag inte ens hann bli rädd haha. Men verkligheten hann fort i kapp mig och det var då jag blev lite fundersam, jag tänkte om jag kanske av misstag låg på fjärrkontrollen men den var precis bredvid TVn. Spökar det i min lägenhet, tro? Ska nog fråga Ms. Watanabe, kvinnan vi går till när vi behöver hjälp med praktiskt taget vad som helst.
Hur som helst, sen somnade jag om i alla fall och efter en liten stund hörde jag en rejäääl knackning på min dörr och tänkte för mig själv att; nää, detta måste ju fan vara ett fete skämt! så jag ignorerade det och började tänka på Nadal och att jag snart skulle få se honom spela tennis och avbröts av en annan slags knackning. Jag fattade verkligen ingenting så jag sträckte mig efter min mobil för att kolla om jag drömde eller om detta faktiskt hände och för att kolla på klockan och den var 5 nåt... Klockan 6 ringde den och jag var så himla trött efter nattens spökerier, så jag pallade inte göra nåt annat än att stänga av mobilen totalt och somna om och vips så vaknar man utvilad efter klockan 12 nångång....
Okej, tillbaks till galenskaperna i natt. Efter att jag har gått och lagt mig så kan jag inte riktigt somna på 2 sekunder som jag gör i vanliga fall utan det tar väldigt lång tid denna gång så jag ligger i min säng och kollar gör ingenting alls utan bara stirrar ut i tomma intet sen somnar jag för att sedan väckas av att min TV sätts igång. Alltså, jag har ALDRIG kollat på TV sen jag flyttade hit. Jag vet att när jag bytte lägenhet i fredags, så kollade Alexis lite på den men mest för att se så att den funkade och så. Jag blev så chockad att jag inte ens hann bli rädd haha. Men verkligheten hann fort i kapp mig och det var då jag blev lite fundersam, jag tänkte om jag kanske av misstag låg på fjärrkontrollen men den var precis bredvid TVn. Spökar det i min lägenhet, tro? Ska nog fråga Ms. Watanabe, kvinnan vi går till när vi behöver hjälp med praktiskt taget vad som helst.
Hur som helst, sen somnade jag om i alla fall och efter en liten stund hörde jag en rejäääl knackning på min dörr och tänkte för mig själv att; nää, detta måste ju fan vara ett fete skämt! så jag ignorerade det och började tänka på Nadal och att jag snart skulle få se honom spela tennis och avbröts av en annan slags knackning. Jag fattade verkligen ingenting så jag sträckte mig efter min mobil för att kolla om jag drömde eller om detta faktiskt hände och för att kolla på klockan och den var 5 nåt... Klockan 6 ringde den och jag var så himla trött efter nattens spökerier, så jag pallade inte göra nåt annat än att stänga av mobilen totalt och somna om och vips så vaknar man utvilad efter klockan 12 nångång....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)