söndag 31 oktober 2010
HALLOWEEN
Igår slog vi två flugor i en smäll! Dels för att vi firade Julias födelsedag men också för att det var Halloween!!
Eftersom jag vaknade för sent (som alltid) resulterade det i att allting som följde blev ännu mer försenat. Jag var tvungen att dra till Shinjuku för att köpa min rosa peruk och clown-smink och Esteve skulle köpa bandage. Sen kollade vi runt i spöregnet. Egentligen ville jag inte men Esteve verkligen insisterade så jag fick helt enkelt göra det också. Sen kom värsta vinden och bådas paraply gick sönder. Alltså, verkligen, vad är oddsen att bådas går sönder? Jag flabbade så mycket att jag grät och det kändes som hela Tokyo stirrade på mig. Hej hej... Aja, sen fikade vi som om vi hade all tiiiiiid i världen. Verkligenheten kom dock i kapp oss när vi insåg att klockan var halv sex och festen skulle börja klockan sju. Good luck, liksom. Vi tog the Epxress Train hem så efter 40 min var vi framme, köpte en present till Julia och drog fort hem för att äta, duscha, byta om och sminka mig. Vi anlände 2,5 timmar försent till festen but what an entrance!!! Sen kom jag även på att jag glömt min "clown näsa" hemma. Suck... Ajaaa, det var sjukt roligt på festen och alla var på så himla bra humör. Det finns ju inget roligare än en massa folk som skrattar ihop.
Okej, over and out!
P.S. Det måste ha tagits ca 5000 bilder eller nåt igår, och dom kommer upp nångång under veckan. Stay tuned!
Eftersom jag vaknade för sent (som alltid) resulterade det i att allting som följde blev ännu mer försenat. Jag var tvungen att dra till Shinjuku för att köpa min rosa peruk och clown-smink och Esteve skulle köpa bandage. Sen kollade vi runt i spöregnet. Egentligen ville jag inte men Esteve verkligen insisterade så jag fick helt enkelt göra det också. Sen kom värsta vinden och bådas paraply gick sönder. Alltså, verkligen, vad är oddsen att bådas går sönder? Jag flabbade så mycket att jag grät och det kändes som hela Tokyo stirrade på mig. Hej hej... Aja, sen fikade vi som om vi hade all tiiiiiid i världen. Verkligenheten kom dock i kapp oss när vi insåg att klockan var halv sex och festen skulle börja klockan sju. Good luck, liksom. Vi tog the Epxress Train hem så efter 40 min var vi framme, köpte en present till Julia och drog fort hem för att äta, duscha, byta om och sminka mig. Vi anlände 2,5 timmar försent till festen but what an entrance!!! Sen kom jag även på att jag glömt min "clown näsa" hemma. Suck... Ajaaa, det var sjukt roligt på festen och alla var på så himla bra humör. Det finns ju inget roligare än en massa folk som skrattar ihop.
Okej, over and out!
P.S. Det måste ha tagits ca 5000 bilder eller nåt igår, och dom kommer upp nångång under veckan. Stay tuned!
love is gonna get you baby
I fredags var vi i Shibuya och gick då till en väldigt annorlunda och rolig bar som jag för tillfället inte minns namnet på. När Tamara kommer på besök ska jag ta med henne hit och skrämma skiten ur henne, hahaha. Det är ju som sagt halloween varje dag här.
fredag 29 oktober 2010
torsdag 28 oktober 2010
it's your fault you didn't shut the refrigerator...maybe that's the reason I've been acting so cold
Det är på riktigt, utan skämt, svinkallt här nu. Jag vet inte riktigt vad fan som hände, men från att vara supersoligt och så där lagom varmt och härligt, övergick det till värsta regnkaoset och överdrivet låga temperaturer. Aja, bara att bita ihop. Juste, så har jag gått och blivit med fete förkylning också eftersom det har varit svinkallt i min lägenhet men nu är det med löst så nu är det fett varmt här.
Sleep tight
Sleep tight
onsdag 27 oktober 2010
tisdag 26 oktober 2010
I don't paint to love, I love to paint
Ett skönt bad nu. Världens blåsigaste dag. Kreativitet senare.
_Flu
_Flu
måndag 25 oktober 2010
Katie's shoes
Katie bought a new pair of shoes for halloween a couple of days ago in Harajuku and I'm in loooove with them. And they're soooo easy to walk in.
söndag 24 oktober 2010
lördag 23 oktober 2010
they were here first
Oh lord vad roligt jag hade igår. Det är en av dom roligaste kvällarna i mitt liv. Jag skrattade så mycket att jag inte klarade av det vissa gånger. Det började med att Mr. Schaumann tog med Julia, Robert, Esteve och mig till en bar där vi fick ett rum för oss själva och han beställde in en massa gott att äta och dricka. Vi var där i 5 timmar tror jag sen drog jag, Esteve och Robert vidare mot Shinjuku där vi mötte upp Dimitri och Emile och sedan drog vi vidare mot Roppongi. Roppongi är ökänt för sitt galna nattliv och tro mig, det är verkligen riktigt galet. Här träffar man verkligen människor från vartenda litet världshörn. Emile stannade, utan att överdriva, varje gång en svart kille började prata med oss. Han kände kanske samhörighet där ett litet tag så jag klandrar honom inte. Vi träffade några riktigt sköna dudes från Kanada och USA, så vi hängde ganska länge med dom ute i natt vimlet. Fan vad trevliga och roliga dom var. Den ena av dom var på sin jorden runt-resa och tokyo var hans första stopp så han var bara på sin början. Into the wild killen kallade jag honom för, han såg verkligen ut som tagen ur den filmen och han bara: aaaaaaaahhh, I love that movie!! Tro fan du gör när du ser ut som Christopher!! Hahaha.
Hur som helst, Jalita dök upp nångång efter det och sedan bestämde vi oss för att dra till GasPanic. God damn, vilket drag det är på klubbarna i Tokyo. Love it!!!! Vi dansade så mycket, och musiken var verkligen blandad men jappsarna har sån energi så även om det fanns en och annan låt som sög gjorde det inget. Drack världens godaste champagne där inne ur världens största flaska. Inga champagne glas, här inte!
Träffade även en svensk brud från Uppsala som var jätte skön och som också var här på utbyte i en termin.
Efter flera timmar där inne drog vi till Mc Donalds, my second home, och åt cheeseburgare. Det finns inga ord som kan beskriva hur mycket jag älskar dom. Robert ställde till med världens scen utanför eftersom han tyckte att köttet var för "salt". Detta efter att han ätit upp hela burgaren, hmm...
Sen var jag och Emile sååå sugna på kebab så vi drog till en turkisk snabbmats restaurang och åt världens godaste kebab med den starkaste såsen som finns. Aaaah, älskar mat i alla dess former och smak. Mat=Kärlek!!!
Sedan väntade världens längsta resa oss hem, unintentionally...
Allihopa somnade och sedan vaknade jag av den otroligt starka solen i mitt ansikte och kollade ut och tänkte: Var fan är vi nånstans? Det kändes som att vi var i ett annat land, husen var så vita och fina, himlen var så klar och blå och solen så stark. Guys, welcome to Greece skrek jag. Då vaknar dom allihopa förutom Robert, och kollar ut. Så vi gick ut vid nästa stopp och tar ett annat tåg som tar oss ännnnnuuuu längre bort. Och det är ett local train, så den stannade i den mest avlägsna och döda platsen jag varit på. Höör är fan värsta cityn jämfört med denna plats som jag absolut inte minns namnet på. Not to self: Never listen to Dimitri. Vi hittade i alla fall rätt spår sen och väl inne på spårvagnen inser vi att Robert inte är med oss. Stackaren, han hamnar på något skumt sätt alltid efter och får för det mesta ta sig hem själv. Vi försökte ringa honom och säga att vi väntar vid nästa stopp men det gick inte att begripa vad han skrek i andra sidan luren. Han svor en hel del otrevligheter haha.
SÅ efter alla byten kom vi äntligen hem. Men igen; jag har inte skrattat så mycket som jag skrattade igår sen jag kom hit för en och en halv månad sen. Helt klart en av världens mest lyckade kvällar i mitt roliga liv.
PUSS!
Hur som helst, Jalita dök upp nångång efter det och sedan bestämde vi oss för att dra till GasPanic. God damn, vilket drag det är på klubbarna i Tokyo. Love it!!!! Vi dansade så mycket, och musiken var verkligen blandad men jappsarna har sån energi så även om det fanns en och annan låt som sög gjorde det inget. Drack världens godaste champagne där inne ur världens största flaska. Inga champagne glas, här inte!
Träffade även en svensk brud från Uppsala som var jätte skön och som också var här på utbyte i en termin.
Efter flera timmar där inne drog vi till Mc Donalds, my second home, och åt cheeseburgare. Det finns inga ord som kan beskriva hur mycket jag älskar dom. Robert ställde till med världens scen utanför eftersom han tyckte att köttet var för "salt". Detta efter att han ätit upp hela burgaren, hmm...
Sen var jag och Emile sååå sugna på kebab så vi drog till en turkisk snabbmats restaurang och åt världens godaste kebab med den starkaste såsen som finns. Aaaah, älskar mat i alla dess former och smak. Mat=Kärlek!!!
Sedan väntade världens längsta resa oss hem, unintentionally...
Allihopa somnade och sedan vaknade jag av den otroligt starka solen i mitt ansikte och kollade ut och tänkte: Var fan är vi nånstans? Det kändes som att vi var i ett annat land, husen var så vita och fina, himlen var så klar och blå och solen så stark. Guys, welcome to Greece skrek jag. Då vaknar dom allihopa förutom Robert, och kollar ut. Så vi gick ut vid nästa stopp och tar ett annat tåg som tar oss ännnnnuuuu längre bort. Och det är ett local train, så den stannade i den mest avlägsna och döda platsen jag varit på. Höör är fan värsta cityn jämfört med denna plats som jag absolut inte minns namnet på. Not to self: Never listen to Dimitri. Vi hittade i alla fall rätt spår sen och väl inne på spårvagnen inser vi att Robert inte är med oss. Stackaren, han hamnar på något skumt sätt alltid efter och får för det mesta ta sig hem själv. Vi försökte ringa honom och säga att vi väntar vid nästa stopp men det gick inte att begripa vad han skrek i andra sidan luren. Han svor en hel del otrevligheter haha.
SÅ efter alla byten kom vi äntligen hem. Men igen; jag har inte skrattat så mycket som jag skrattade igår sen jag kom hit för en och en halv månad sen. Helt klart en av världens mest lyckade kvällar i mitt roliga liv.
PUSS!
torsdag 21 oktober 2010
onsdag 20 oktober 2010
my heart is yours to fill or burst, to break or bury, or wear as jewelry, whichever you prefer
Min powernap resulterade i 5 timmars sömn. If I needed it? Naah, not really.
Idag skulle vi snacka om vårt mest pinsamma ögonblick i vårt liv. Jag valde en story från första gången jag var i London. Efteråt skulle alla säga sin åsikt och övriga kommentarer, och ja, eftersom jag fick höra så mycket fina ord spelade det ingen roll att min berättelse också var den mest pinsamma.
Torsdagar är favortit dagen eftersom jag är ledig och kan utforska allt roligt och sjukt den här staden har att erbjuda mig! Funderar på vilket område jag ska ta mig an den här gången, hm...
Nä, nu ska jag våldta chips påsen och glo på en skön rulle!
So long folks!
Idag skulle vi snacka om vårt mest pinsamma ögonblick i vårt liv. Jag valde en story från första gången jag var i London. Efteråt skulle alla säga sin åsikt och övriga kommentarer, och ja, eftersom jag fick höra så mycket fina ord spelade det ingen roll att min berättelse också var den mest pinsamma.
Torsdagar är favortit dagen eftersom jag är ledig och kan utforska allt roligt och sjukt den här staden har att erbjuda mig! Funderar på vilket område jag ska ta mig an den här gången, hm...
Nä, nu ska jag våldta chips påsen och glo på en skön rulle!
So long folks!
tisdag 19 oktober 2010
måndag 18 oktober 2010
Spotted: THE Chanel 2,55 bag
Hej snyggingar! Idag var det den första kalla dagen sen jag kom hit för ca fem veckor sen. Med kallt menar jag alltså att det var en bra idé att använda en kofta eller lite tunnare jacka på kvällen. Efter skolan var jag och Alexis i en second hand butik. Dom hade en sale avdelning där jag bland annat hittade ett par jättesöta pumps för 500 yen och lite annat. Alexis hittade ett skärp och när vi gick till kassan för att betala hade dom ett par glas skåp bakom kassan med designer stuff. Och i ett alldeles eget skåp för bara Chanel grejer såg jag denna skönhet, tillika chanel 2.55. Det var som att tiden frös och det enda som existerade var väskan och jag. Jag bad henne att ta ut den till mig så jag kunde kolla på den. Fan vad fin den var! Jaja, jag vet...ytligheter hit och dit men jag kan inte hjälpa det. Den kostaste 80 000 yen, vilket är ungefär 8 000 kr.
Santa, I've been a very very nice girl this year ( come on, I have)... Men jag vet inte om den är äkta eller inte. Den hade serie nr och hela partajet men jag kan ändå inte vara säker. Kvinnan som jobbade i affären sa att dom hade fått in den för ca en vecka sen.
Aja, får väl drömma vidare tills tomten fixar den åt mig...
Oh right! And here's a shout out to my girl Mimo som fyller hela 21 år idag! Ha det bäääst i Alicante så kör vi igen nästa år. Starkare och snyggare än någonsin!! PUSS älskling :)
(picture taken a couple of weeks ago in Ginza, Tokyo)
Santa, I've been a very very nice girl this year ( come on, I have)... Men jag vet inte om den är äkta eller inte. Den hade serie nr och hela partajet men jag kan ändå inte vara säker. Kvinnan som jobbade i affären sa att dom hade fått in den för ca en vecka sen.
Aja, får väl drömma vidare tills tomten fixar den åt mig...
Oh right! And here's a shout out to my girl Mimo som fyller hela 21 år idag! Ha det bäääst i Alicante så kör vi igen nästa år. Starkare och snyggare än någonsin!! PUSS älskling :)
(picture taken a couple of weeks ago in Ginza, Tokyo)
söndag 17 oktober 2010
stolen boyfriends
God morgon, världen. Måste börja med att säga att gårdagens kväll var bland dom mest roliga, sjuka och skumma kvällarna jag har upplevt. Memorable for suuure, folks!
Över till annat. Jag har köpt sladden till systemkameran vilket innebär att jag har överfört alla bilderna nu till min lap top och det är över 700 bilder. Jag har inte ens orkat gå igenom dom så jag tänkte göra det nu nångång snart. Men vad händer då? Jo! Min dator har fått nåt konstigt virus (eller flera kanske?) och datorn jävlas med mig och jag har ju antivirus program på den så jag fattar inte what the deal is? Det är på riktigt väldigt irriterande att det ska komma upp en ruta var tredje minut som frågar mig samma fråga varje gång. Nej jag vill inte betala 79 dollar för att skydda mig från virus när jag redan har ett antivirus program. Sedan startas den om efter ca 30 min. Gud, snacka om dagens i-lands problem...
Över till annat. Jag har köpt sladden till systemkameran vilket innebär att jag har överfört alla bilderna nu till min lap top och det är över 700 bilder. Jag har inte ens orkat gå igenom dom så jag tänkte göra det nu nångång snart. Men vad händer då? Jo! Min dator har fått nåt konstigt virus (eller flera kanske?) och datorn jävlas med mig och jag har ju antivirus program på den så jag fattar inte what the deal is? Det är på riktigt väldigt irriterande att det ska komma upp en ruta var tredje minut som frågar mig samma fråga varje gång. Nej jag vill inte betala 79 dollar för att skydda mig från virus när jag redan har ett antivirus program. Sedan startas den om efter ca 30 min. Gud, snacka om dagens i-lands problem...
lördag 16 oktober 2010
fredag 15 oktober 2010
torsdag 14 oktober 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



